Usher, vem är han?

Vem fan älskar i en klubb?  "I want to make love in this club", man har om något sex på en klubb, inte fan älskar man, skapar kärlek. Skärp till dig Usher.

Simon filosofi

" Det är typ som en könssjukdom" - Simon .  efter att ha hånglat med en tjej med foppa-tofflor, med varningsskyltar för älgar!

VAR FAN ÄR VÄRLDEN PÅ VÄG?

Jag har inte varit så här upprörd på länge. Det kokar i blodet och jag vet inte om jag är mentalt redo att leva i en värld där det jag nyss upplevt finns i.

JAg sitter och tittar på dircovery och vad är det jag ser, jo en hund som förberdes inför en operation, fine det har jag sett massor av gånger. KOllade på djursjukhuset när jag var yngre. MEn dom har ju censurerta hundens kön! VA FAN. det är en jälva hund. Vad tror Discovery, att det kommer väcka zoofili-gener hos människor som kollar och att tidelag kommer bli lika vanligt som våldtäcktsdroger. Eller att maskinen kommer skriva en låt som heter alla som inte dansar har sex med hundar! . Nej , var är världen påväg? Nej

Starkare än någonsin


I tidernas begynnelse levde de två flickorna olika liv, den Blonda, i sitt gula hus med sina bästa tjejkompisar alldeles intill och med sin storasyster i rummet bredvid. Hon lekte med Fiffi i lekstugan, kollade på alla världens filmer och levde ett liv som alla barn gör. Den Mörka, hon levde sitt liv i ett kedjehus, bland killar och kurragömma. Hon hade sin bror att se upp till och Gnuttan i handen vad som än kom att hända.


I tiderna begynnelse var hatet naturligare för de båda jämlikarna. Den Blonda var stark och självständig, den Mörka var envis och dominant. Hatet växte i takt med barnfötter, längden och personligheter, alltid i samma tempo. De kanske inte visste bättre?



När fem skolår gått var den Blonda och den Mörka inte längre varandras motsatser, som de länge trott. De var varandra, bara i olika kroppar och liv. Den ene var precis som den andre, och tankarnas språk var oftast större än orden räckte till. Oskiljaktiga.



Ett år senare var de 151,5 och äldst på skolan. Men en trygghet skulle bytas ut till en osäkerhet. Skolan de alltid gått på, där deras vänskap fötts och frodats, skulle bytas ut till Högstadiet. Tur att ödet var på deras sida och klassen var F i flickorna kuvert, där de båda namnen stod. Först den Blondas, sen den Mörkas. Cykelstället var platsen de fann modet att möta en ny omvärld, att möta en osäker framtid tillsammans. Mycket hände de tre åren, ny vänner och gamla vänner möttes och blev bästa vänner. Flickorna förändrades, men aldrig utan varandra.


Sen kom den största prövningen, Gymnasiet. De som hade varit så lika var nu inte längre samma tanke och samma vilja. De var en persons egen olikhet. Den Blonda fann sin lycka sin lycka i att sy, och den Mörka i att skriva. Deras tankar delades alltid, även när inte orden räckte till, men inte längre på samma plats.


Det har gått 18 år sedan tidernas begynnelse, 12 år sedan det första mötet och 10 år sedan flickornas vänskapsband knöts. Kanske är detta en ren bagatell i livet utanför den Blondas och den Mörkas?  Men livet utanför har också varit en bagatell för dem.




Jonna och Martina - bästa vänner för livet.



Citaten som överlever en semester

" Är det bara jag som är full?"  - Simon, full like a kustrull vilken tid på dygnet som helst. OCh svaret löd oftast: JA, det är bara du som är full.

"Ska du ha på dig det där? " - Frågan alla ställde sofia varje gång vi skulle gå ut, det blev lite av en tradition.

" I will give you money!" - Tro det eller ej, men det är inte rätt sätt att få en full svenska  i sängen. We're not that eazy . Men visst var det ett snyggt försök.

"Du vet att det är 20 precis som på systemet" - Jag vet!, jag hade sagt det hela veckan. För att ta in alkohol måste man vara 20 år.. MEn trots det ska simon smuggla, och kommer man gående förbi tullen med en CD-spelare, solglasögon och mistänksamma fläckar på tröjan kommer man att bli intagen för kontroll. Vad gör man då? JO man säger att vodkaflaskan tillhör mig. Sen måste jag låtsas som om jag inte visste. Fy fan..



Adjökens Adjö

Håret, what to do?

Jag har fyra olika looks på mitt hår, här är förslag på klädkomplitering



1. Emo-sneluggen
ständig misstagen för att tillhöra denna subkultur
Kläder: svart, funkar alltid, eller varför inte en band-tröja av kanske MCR?


2. Backstreet boys
NIck Carter och jag har samma hårfall
Kläder:Varför inte en skrikorange oversize skjorta med pösiga jeans? och sedan övertala vännerna om att matchande outfits är höstens nya trend

3. Hitler-sideslick
Vist kan det vara kul ett tag, med även natzi-skämt har sina begränsningar
kläder: Skogsgrönt är rätt färg, och varför inte matcka byxor med en välstruken skjorta, om inte grönt funkar en begie nyans också, och man knäpper enda upp. Slips kan kännas för snobbigt , så kör lite kaxigt utan.

4. lesbisk 90-tals mittbena a la Fucking Åmål
Vad ska jag säga?
kläder: Linne med tunna axelband, En mörk lite för stor munktröja, utsängda jeans som är sönderslitna ner till, buffaloskor och kanske en tatoo-halsband om man vågar ta risker.


Nå, vad ska jag välja i detta smörgårdbord av lockande frisyser?

Adjökens Adjö

urinera en filosofi

Sklinaden mellan hur män och kvinnor urinerar går att gämföras med denna ypperliga liknelse

:

tänker er öl, det fiss på flaska och på burk, när män "uträttar" kan det liknas med en flaska Carlsburgh, det rinner när man tippar den, i en samlad massa. När en kvinna kissar är det som att hälla ur en burk, visst rör det sig åt samma håll, men lite mer vild and crazy!.

Som i livet, sättet att uträtta sina behov säger mer än tusen ord

Adjökens Adjö


Tossda, dagen Gud glömde

Idag är det dagen Gud glömde. Efter en välplanerad vecka med ett väl genomarbetat schema tog fantasin slut, såhär dagen innan helg. För på Fredag tog han tummen ur arslet och snyggade till knullruffset. Som om svärföräldrarna skulle på besök.   Söndagen kan vara lite lam ibland men även den Allsmäktige ska få vila på sabbath. Men just torsdag känns som menstrutionen, vad skulle man vara utan den? MEn fan va less man blir.

För er som inte vet vad jag pratar om så är det Torsdagens tevetablå. Det sämsta. Nu måste jag sitta uppe till tio innan Hell's kitchen börjar. MEns på det alltså.



Adjökens Adjö

Vilar oroligt i den sociala kompitensens gråzon

Jag stod inför ett enormt test denna dag. JAg skulle eximineras i social kompitens, läraren var Gud och mitt eget förstånd. Hur skulle detta gå?

SEnariot som sådant:

Jag går upp till omklädningsrummet för att byta om och gå hem för dagen. Jag känner mig lite kissnödig men bedömmer att jag kommer att klara mig hem om jag rör på påkarna, och jag vill helst undvika toaletten efter som den är dåligt isolerad, erfarat. Min arbetskamrat, och lite om min mentor under dessa frya veckor på arbetet kommer in, vi hälsar glatt, vi hade ju nyss träffats ner på avdelningen och jag känner en mindre skuld över att jag inte väntat på henne. Hon ska byta om till arbetskläderna,  men först ska hon gå på toa...vi utbyter ett skratt, men innom mig bultar paniken om tomten på dörren om julafton.

Fan, är det första orden jag kommer att tänka på. Jag måste klä på mig klart och hon skasitta på toa och jag kommer att höra henne uträtta behoven. Det blir tyst efter hon låser dörren. JAg kan höra henne stöka, dra ner blixlåset, fäller upp toasittsen. Jag förbannar mig över män som aldrig lyckas fälla ner den. Hör hur som sätter sig, en lätt utandning. Sen hör jag hur urinet lämnar hennes kropp och intar nya terrritorium, toalettet. Efter en stund upptäcker hon själv hur ljudligt hon tömmer för den upphör.


Jag inser att hon inser att jag hör, och antagligen också lyssnar, vilkset gör att jag framstår som.. jag vet inte. En fluktare. Jag Börjar stöka bästa jag kan, allt för att jag inte ska höra och hon inte ska tro att jag hör. MEn hon vet lika väl som jag att jag bara stökar utanför som ett svar på den tidigare underliga tystnaden när våra tankar möttes. Inte nog en att jag lider av att hon vet att jag vet hur hon kissar, av allt prolande har jag också blivit kissnödig. Jag måste tömma blåsan.

Men jag kan inte, jag måste vara stark, stå emot instinkten, stå emot mina starka lustar. Som män som inte våldtar lättklädda kvinnor ( om man ska dömma efter hur lagen är utformad!). Jag kan , jag vill jag måste.

När jag har övertalat mig själv att vänta med ödesbesöket uppstår den riktigt kniviga incidenten. Jag måste cykla hem och hon är kvar på toan. JAg måste gå för nature calls och jag vill hem för att sova innan jag ska övningsköra. Men hur ska jag göra? Ska jag skita i att säga hej då och så får hon bara höra att dörren går igen. Eller ska jag säga hej då när jag vet att hon sitter med byxorna nerdraga ? Jag funderar länga och jag kan inte höra nåfra antydningar på att toabesöket håller på att avslutas. Där och då fattar jag ett besluta. Jag måste vänta tills hon är klar. Det är det klokaste beslutet jag fattat på länge.

PÅ vägen hem när jag cyklar får jag ingen för att inte tömma blåsan i tid. Psyket säger "SKYNDA SKYNDA DU MÅSTE CYKLA FORTARE!" jag börjar trampa på. MEn det går inte, för benrörelserna trycker på blåsan och ju snabbare jag cyklar ju intensivare blir "gå på toa"-känslan. Jag lyckas komma hem, tömma blåsa, och nu vågar jag komma ut till allmänheten och berätta min livshistoria för att varna andra. eller bara säga "Du är inte ensam". Ni är inte ensamma.





Mina memoarer

Adjökens Adjö

ÄNTLIGEN

Jag har bestämt mig efter många om och men vad jag ska göra som slutprojekt i trean.

Föreläsa på en eller flera högsatdieskolor om könsroller och normer.  Åh ibland har jag huvudet på skaft


Top 5 tidigare ideér

1. Kokbok baserat på livhistorier
2. Leva i ett årtal
3. klara mig utan tekniska prylar
4. göra en film om helgen i västerås
5. vara hemlös i en vecka

Adjökens Adjö

Knark är bajs, fotboll är en kväll på toan efter lite för många katrinplommon

Ännu ett Jag-hatar-fotbolls-inlägg kanske jag kan tänka mig att det verkar som. Men detta inlägg är based on a ture story, my life story.


Det är dagen efter min fars födelse dag, dagen efter årets kortaste natt, det är dagen innan familjen åker hem från Milano, det är kvällen då Ryssland möter Hollland i fotbolls EM. Det utspelar sig på en sportrestaurang i Milanos undre värld( med undrevärld menar jag att det var i en källare) Det är kvällen jag överväger om jag faktist har superhjälteförmågan, Härskaringsförmågan, Harry potters cape-förmågan att göra mig totalt osynlig inför omvärlden.

Detta är sant, jag kan göra mig totalt onsynlig inför hela världen ögon inser jag efter 20 minuter in i matchen, jag för ingen kontakt med mina bordgrannar "familjen" brukar man kalla dem. Ingen av servitörerna, ingen levande varelse. Jag är onsynlig, fram tills att jag ska gå på toaletten reser mig upp och går förbi storbildsskärmen. En kollektiv suck uppstår, kan den vara riktad mot mig? jag är ju osynlig. JAg stannar upp kollar mig omkring. Händer vifftar i luften, jaha. STÅR JAG IVÄGEN FÖR ER. Står jag ivägen för att ni ska se män i shorts . FÖRLÅT MIG .

Min mamma lovade mig att vi skulle konversera under matchen eftersom jag inte gillar fotboll, men gick med på att gå dit efter som det är en viktigt match mellan Nederländerna, och Ryssland, det vill man ju inte för all del inte missa. Det borde jag ju förstå. När de singlar slant om vem som ska börja med bollen flyttar mamma demostrativt stolen riktat dom teven för att se bättre. Så mycket för den konversationen

Jag känner mig som en kristen själv, som blivit fastspänd på en bår och sondmatas med fotbollsfraser, intravinöst får i mig fotbollsanda och passivt röker fotbollsstatiskiv för att drabbas av fotbollscancer och allt i hopp om att jag ska bli en fotbollsjunkie. En jävla fotbollsnörd som hänger med andra premier leaguepundare. Nej den gubben går inte.

JAg räknar ner minutrarna och tror in inte ta mig fan att det blir förlängning.


Adjökens Adjö

Mitt liv, mitt utseende

Jag brukar inte lida av att andra tycker att jag ser lite sunkig ut, när jag däremot själv ser att min hygien inte lega högst upp på mymental-prio-lista på ett bra tag mår jag dåligt,
detta är min objektiva beskriving av mig själv efter en dag på jobbet när jag kommer rusande på cykeln.

Mitt hår: står för 85% av fettproduceringen i Sverige och i dag har det varit en bra skörd. håret har badat i fett och hänger nu på tork, rakt ner, alltid rakt ner, eller rakt upp. Varje hårtuss är som + och - poler och stöter bort varandra.

Min outfit: lite försmå mjukisbyxor med tandkrämsfläckar, svettfläckar och jacken kändes som ett bra val när jag började cykla i 35 graders skinande solväder. men allt för att dölja vad som är det värsta....

Ansiktet: det är flottigt och finnigt så jag dkulle lätt kunna misstas för en målbrottspojke som kan prata flytande WoW-fackspråk. Ringarna under ögonen antyder att jag är en trebarnmor i klimakteriet, som lämnades av sin man för en yngre kvinna och nu gräver ner sig i sitt jobb som dagisfröken. Läpparna är torra och röda som småbarn som slickar sig om munnen hela vintern och får fula sår om läpparna.

Trots detta tillstånd vistas jag bland andra mäniskor.. med ögon.



Adjökens Adjö..

top 5

top 5 skaer man inte vill har få på jobbet

1. Diareé

2. Löss

3. Mens utan att kunna hindra det

4. Hiv-smittat bold i sig ( många vill inte alls ha det, ovasätt om det är på jobber eller ej)

5. Besök av sin mormor som ska skryta för sin handledare om hur duktig man är.


Adjökens Adjö

top 5

top 5 hur man dömmer människor.

1. om personen skalar innåt eller utåt med potatisskalaren
2. om personen säger kaaviaar eller kavviar
3. om personen äter ris ala malta på julen med apelsiner eller saftsås
4. om personen bitar på naglarna eller nagelbanden

5 om personen aktivt kan lyssna/ se på musik eller bio.


vem är du?


Jag skalar utåt för att inte skada mig, vilket jagalltid misslyckas med och hyvlar lite på tummen . Men bara överhuden. säger kaaviaar för att jag kommer från gnälbältet och det låter fint, dock hatar jag det , på mitt dagis kallades männiksor som åt kaviar för kvaiarmosnster för den äckliga andedräckten man får. Jag ärter saftsås till ris ala malta och älskar det !  Ingen jul utan malta. Jag biter på nagelbanden så in i helvete, vet inte varför men det är en vana. Jag kan inte aktivt lyssna på musik eller gå på konserter eller bio, jag tappar fokus på två minuter och mina tankar springer iväg. sen faller jag in i min största börda, jag räknar ner tid.


Adjökens Adjö


fenomenet: sno saker från föräldrarnas jobb

När jag var liten älskade jag att vara på pappas jobb, de hade nomligen ett helt rum fyllt med pennor och diverse kontorsartiklar. Jag frossade i markeringspennor, sudd och jungfruben. Sen flyttade kontoret och jag växte upp och blev för gammal för att vara på pappas jobb...

idag var jag på pappas jobb för att jag agerade hans personlga chafför eftersom jag var tvugen att övningsköra. Han skulle packa ihop reklamsaker med företagets logga för att sedan dela ut det till de anställda i Karlstad. det var rjöjor och muggar och golfbollar, ja allt möljigt faktist. Då fick jag den där nostalgikänslan över hur jag som liten blev överlycklig av en stiftpenna eller två.

Pappa gav mig ett USB-minne på 1Gb , sen lyckades jag få en tändare och öronproppar. JAg kände mig som ett barn igen, och fyfan jag jag var glad när jag gick där ifrån med mina gratis-saker.


Adjökens Adjö

Fenomenet : svenskar och fotboll

nu är det EM-tider och nationalismen går inte obemärkt må jag säga. Jag lever dock utanför denna fotbollshets och även det har ett högt pris. Det börjar redan flera dagar i förväg, gissiningra taktik-snacket, Zlatanuttalandena-allt. Ska vi chans på att kolna Zlatan nu när dna-koperings-tekninken gått så fort fram de senaste året? Ska sverige knipa tredjepriset som i VM 94? Eller ska vi som varje år åka ut i en sketen åttondelsfinal? . Den sista fråna ställde jag migsjälv väl medveten om tendenserna baserat på resultat från de senaste tio åren av fotbollsprestationer. Men under dessa tider lider inte bara Sverige av hypernationalism utan också av minnesförlust. Varför skulle sverige vinna, eller ha en chans? visst visst många säger at vi kom långt -94, men det är inte samma spelare som -94 get over it, det var ett lyckokast. Som typ när lordi vann ESC. Inget annat.

Idag vann inte sverige, hela landet sörjer som om ett barn blivit bortrövat i en källare och jag skrattar mig lycklig som den sjuka Fritzle-pedofil jag är. Detta gör att vi närmar oss ett fiasko och allt går tillbaka till det vanliga, jag slutar leva i en värld då jag är den enda friska kvar i en DEAD OF THE DAWN-film, och svenska folket går tillbaka till "lagom är bästa" -mentalitetn den som vi alla kom att älska. 


Adjökens Adjö 

Fenomenet martina

Mitt hår:

det är som ett konkret bevis på hur jag är, ena sida är ruffsig och tuffsig och lever sitt eget liv och vad jag än gör med vatten, vax och hårspray går det inte att tygla. den andra halva håller sig på plats vet sin plats och gör inga ansträngningar att bryta sin fläckfria vistelse.

Så är jag , ena sida av mig gör allt som jag vill, utan att bry mig, jag klär mig konstigt om jag vill, jag vänder inte mina åsikter efter vinden. Varken vatten vax eller hårspray kan tygla mig, jag kan inte tygla mig.

Den andra sigan är min diciplin och min moral när det kommer till att binda sig vid löften.


Top 5 mina tvångstankar på semester
1. leta efter olika chipssmaker
2. titta i affärer efter tampong/bindor-märken
3. äta spagetti och köttfärsås minst en gång.
4. pressa första dagen och bränna mig .
5. simmma långt ut i vattnet för att se vad som händer


  adjökens Adjö

fenomenet : tågresenärer

Jag är en rutinerad tågpendlare och vet hur slipstenen ska dras. Detta kan jag inte alltid säga om mina medresenärer. Dettta är ett allt för vanligt fenomen som uppstår när tåget är trångt, och detta gäller först och främst de nya tågen.

JAg står i ingången för det inte finns några sittplatser, detta är jag inte ensam om, utan flera andra står/sitter i ingången där det mullrar är jättekallt och obekvämt. Det kliver på ett gäng med personer varpå någon dumfan alltid kläcker ur sig:
Ska vi kolla om det finns någon sittplats på övervåningen/undervåningen

Varför i helvete skulla alla stå vid ingången och pinas igenom en tågresa om det fanns sittplatser? nej nej, det är nästan tomt i alla säten vi bara står här för att busa lite med alla som går på så de ska tro att det är fullt och vi står här i mullret, kylan och obäkvämt för att vi måste, fast vi egentilgen i gör det utan bra luras.

Människor alltså!


Adjökens Adjö

The best of Stockholm

Igår var jag i Stockholm. Med Jonna, hon fick se det bästa med Stockholm, mina vänner! I en park med några okända män födda -63 som kom från Luleå och hade ett band som hette Rape för dom trodde de bettydde cool när dom var 10 år, de hade gitarrer och spelade lite musik. Sen kom Harry, den okända mannen som inte kunde lyssna när någon pratade av någon anledning.

Världens godaset pizza åts igår av mig och jonna, på primo på söder.

Adjökens Adjö

GMJ

Idag ska jag till Stockholm, hufvudstaden, med min goda vän Jonna. Detta är hennes födelsedagspresent från mig till henne, vi ska gå på Debaser och titta på Good Marning June. Det ska bli nice, men först är det lite quallity time alone i stan. Jag ska köpa en kjol.

Idag fick jag ett mail från min lärare HiHi, hon grattulerade mig till ett VG i matte B. Så nu kan jag andas ut med vetskapen om att jag hittills i mig skolgång äger ett G i betyg. Jag är stolt. Be cool stay in school.


JAg har soleksem. Enligt min mor, hon säger att det kaske aldrig går över utan alltid kommer att komma fram nr jag vistas i solen. Jag ska till Turkiet i sommer, i augusti när det är som varmast, vad kul jag kommer ha på hotelrummet . Det blir jag och aircondition som kommer bli bästa vänner.

Adjökens Adjö


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0