Håret, what to do?

Jag har fyra olika looks på mitt hår, här är förslag på klädkomplitering



1. Emo-sneluggen
ständig misstagen för att tillhöra denna subkultur
Kläder: svart, funkar alltid, eller varför inte en band-tröja av kanske MCR?


2. Backstreet boys
NIck Carter och jag har samma hårfall
Kläder:Varför inte en skrikorange oversize skjorta med pösiga jeans? och sedan övertala vännerna om att matchande outfits är höstens nya trend

3. Hitler-sideslick
Vist kan det vara kul ett tag, med även natzi-skämt har sina begränsningar
kläder: Skogsgrönt är rätt färg, och varför inte matcka byxor med en välstruken skjorta, om inte grönt funkar en begie nyans också, och man knäpper enda upp. Slips kan kännas för snobbigt , så kör lite kaxigt utan.

4. lesbisk 90-tals mittbena a la Fucking Åmål
Vad ska jag säga?
kläder: Linne med tunna axelband, En mörk lite för stor munktröja, utsängda jeans som är sönderslitna ner till, buffaloskor och kanske en tatoo-halsband om man vågar ta risker.


Nå, vad ska jag välja i detta smörgårdbord av lockande frisyser?

Adjökens Adjö

urinera en filosofi

Sklinaden mellan hur män och kvinnor urinerar går att gämföras med denna ypperliga liknelse

:

tänker er öl, det fiss på flaska och på burk, när män "uträttar" kan det liknas med en flaska Carlsburgh, det rinner när man tippar den, i en samlad massa. När en kvinna kissar är det som att hälla ur en burk, visst rör det sig åt samma håll, men lite mer vild and crazy!.

Som i livet, sättet att uträtta sina behov säger mer än tusen ord

Adjökens Adjö


Tossda, dagen Gud glömde

Idag är det dagen Gud glömde. Efter en välplanerad vecka med ett väl genomarbetat schema tog fantasin slut, såhär dagen innan helg. För på Fredag tog han tummen ur arslet och snyggade till knullruffset. Som om svärföräldrarna skulle på besök.   Söndagen kan vara lite lam ibland men även den Allsmäktige ska få vila på sabbath. Men just torsdag känns som menstrutionen, vad skulle man vara utan den? MEn fan va less man blir.

För er som inte vet vad jag pratar om så är det Torsdagens tevetablå. Det sämsta. Nu måste jag sitta uppe till tio innan Hell's kitchen börjar. MEns på det alltså.



Adjökens Adjö

Vilar oroligt i den sociala kompitensens gråzon

Jag stod inför ett enormt test denna dag. JAg skulle eximineras i social kompitens, läraren var Gud och mitt eget förstånd. Hur skulle detta gå?

SEnariot som sådant:

Jag går upp till omklädningsrummet för att byta om och gå hem för dagen. Jag känner mig lite kissnödig men bedömmer att jag kommer att klara mig hem om jag rör på påkarna, och jag vill helst undvika toaletten efter som den är dåligt isolerad, erfarat. Min arbetskamrat, och lite om min mentor under dessa frya veckor på arbetet kommer in, vi hälsar glatt, vi hade ju nyss träffats ner på avdelningen och jag känner en mindre skuld över att jag inte väntat på henne. Hon ska byta om till arbetskläderna,  men först ska hon gå på toa...vi utbyter ett skratt, men innom mig bultar paniken om tomten på dörren om julafton.

Fan, är det första orden jag kommer att tänka på. Jag måste klä på mig klart och hon skasitta på toa och jag kommer att höra henne uträtta behoven. Det blir tyst efter hon låser dörren. JAg kan höra henne stöka, dra ner blixlåset, fäller upp toasittsen. Jag förbannar mig över män som aldrig lyckas fälla ner den. Hör hur som sätter sig, en lätt utandning. Sen hör jag hur urinet lämnar hennes kropp och intar nya terrritorium, toalettet. Efter en stund upptäcker hon själv hur ljudligt hon tömmer för den upphör.


Jag inser att hon inser att jag hör, och antagligen också lyssnar, vilkset gör att jag framstår som.. jag vet inte. En fluktare. Jag Börjar stöka bästa jag kan, allt för att jag inte ska höra och hon inte ska tro att jag hör. MEn hon vet lika väl som jag att jag bara stökar utanför som ett svar på den tidigare underliga tystnaden när våra tankar möttes. Inte nog en att jag lider av att hon vet att jag vet hur hon kissar, av allt prolande har jag också blivit kissnödig. Jag måste tömma blåsan.

Men jag kan inte, jag måste vara stark, stå emot instinkten, stå emot mina starka lustar. Som män som inte våldtar lättklädda kvinnor ( om man ska dömma efter hur lagen är utformad!). Jag kan , jag vill jag måste.

När jag har övertalat mig själv att vänta med ödesbesöket uppstår den riktigt kniviga incidenten. Jag måste cykla hem och hon är kvar på toan. JAg måste gå för nature calls och jag vill hem för att sova innan jag ska övningsköra. Men hur ska jag göra? Ska jag skita i att säga hej då och så får hon bara höra att dörren går igen. Eller ska jag säga hej då när jag vet att hon sitter med byxorna nerdraga ? Jag funderar länga och jag kan inte höra nåfra antydningar på att toabesöket håller på att avslutas. Där och då fattar jag ett besluta. Jag måste vänta tills hon är klar. Det är det klokaste beslutet jag fattat på länge.

PÅ vägen hem när jag cyklar får jag ingen för att inte tömma blåsan i tid. Psyket säger "SKYNDA SKYNDA DU MÅSTE CYKLA FORTARE!" jag börjar trampa på. MEn det går inte, för benrörelserna trycker på blåsan och ju snabbare jag cyklar ju intensivare blir "gå på toa"-känslan. Jag lyckas komma hem, tömma blåsa, och nu vågar jag komma ut till allmänheten och berätta min livshistoria för att varna andra. eller bara säga "Du är inte ensam". Ni är inte ensamma.





Mina memoarer

Adjökens Adjö

ÄNTLIGEN

Jag har bestämt mig efter många om och men vad jag ska göra som slutprojekt i trean.

Föreläsa på en eller flera högsatdieskolor om könsroller och normer.  Åh ibland har jag huvudet på skaft


Top 5 tidigare ideér

1. Kokbok baserat på livhistorier
2. Leva i ett årtal
3. klara mig utan tekniska prylar
4. göra en film om helgen i västerås
5. vara hemlös i en vecka

Adjökens Adjö

Knark är bajs, fotboll är en kväll på toan efter lite för många katrinplommon

Ännu ett Jag-hatar-fotbolls-inlägg kanske jag kan tänka mig att det verkar som. Men detta inlägg är based on a ture story, my life story.


Det är dagen efter min fars födelse dag, dagen efter årets kortaste natt, det är dagen innan familjen åker hem från Milano, det är kvällen då Ryssland möter Hollland i fotbolls EM. Det utspelar sig på en sportrestaurang i Milanos undre värld( med undrevärld menar jag att det var i en källare) Det är kvällen jag överväger om jag faktist har superhjälteförmågan, Härskaringsförmågan, Harry potters cape-förmågan att göra mig totalt osynlig inför omvärlden.

Detta är sant, jag kan göra mig totalt onsynlig inför hela världen ögon inser jag efter 20 minuter in i matchen, jag för ingen kontakt med mina bordgrannar "familjen" brukar man kalla dem. Ingen av servitörerna, ingen levande varelse. Jag är onsynlig, fram tills att jag ska gå på toaletten reser mig upp och går förbi storbildsskärmen. En kollektiv suck uppstår, kan den vara riktad mot mig? jag är ju osynlig. JAg stannar upp kollar mig omkring. Händer vifftar i luften, jaha. STÅR JAG IVÄGEN FÖR ER. Står jag ivägen för att ni ska se män i shorts . FÖRLÅT MIG .

Min mamma lovade mig att vi skulle konversera under matchen eftersom jag inte gillar fotboll, men gick med på att gå dit efter som det är en viktigt match mellan Nederländerna, och Ryssland, det vill man ju inte för all del inte missa. Det borde jag ju förstå. När de singlar slant om vem som ska börja med bollen flyttar mamma demostrativt stolen riktat dom teven för att se bättre. Så mycket för den konversationen

Jag känner mig som en kristen själv, som blivit fastspänd på en bår och sondmatas med fotbollsfraser, intravinöst får i mig fotbollsanda och passivt röker fotbollsstatiskiv för att drabbas av fotbollscancer och allt i hopp om att jag ska bli en fotbollsjunkie. En jävla fotbollsnörd som hänger med andra premier leaguepundare. Nej den gubben går inte.

JAg räknar ner minutrarna och tror in inte ta mig fan att det blir förlängning.


Adjökens Adjö

Mitt liv, mitt utseende

Jag brukar inte lida av att andra tycker att jag ser lite sunkig ut, när jag däremot själv ser att min hygien inte lega högst upp på mymental-prio-lista på ett bra tag mår jag dåligt,
detta är min objektiva beskriving av mig själv efter en dag på jobbet när jag kommer rusande på cykeln.

Mitt hår: står för 85% av fettproduceringen i Sverige och i dag har det varit en bra skörd. håret har badat i fett och hänger nu på tork, rakt ner, alltid rakt ner, eller rakt upp. Varje hårtuss är som + och - poler och stöter bort varandra.

Min outfit: lite försmå mjukisbyxor med tandkrämsfläckar, svettfläckar och jacken kändes som ett bra val när jag började cykla i 35 graders skinande solväder. men allt för att dölja vad som är det värsta....

Ansiktet: det är flottigt och finnigt så jag dkulle lätt kunna misstas för en målbrottspojke som kan prata flytande WoW-fackspråk. Ringarna under ögonen antyder att jag är en trebarnmor i klimakteriet, som lämnades av sin man för en yngre kvinna och nu gräver ner sig i sitt jobb som dagisfröken. Läpparna är torra och röda som småbarn som slickar sig om munnen hela vintern och får fula sår om läpparna.

Trots detta tillstånd vistas jag bland andra mäniskor.. med ögon.



Adjökens Adjö..

RSS 2.0