Förlåt mig mina läsare
Jag harett löfte till mig själv och till min blogg som äger att jag måste skriva om allt som händer utan för det ordinära i mitt liv.
Jag tar helt avstånd till det jag nu kommer att skriva.
En kille på vår skola var med om en tragisk olycka förra året då han förlorade båda benen och en arm. För att få honom på bättre humör har några på vår skola anordnat en insamling som ska gå till en laptop till honom. Jag och mina klasskompisar diskuterar huruvida det var relevant att i memot på skolans intärna hemsida var tvungen att skriva vad som hade hant honom och förklara vilken arm han förlorade och så vidare.
En vän utbrister : vad ska han ha en dator till han har ju bara en arm.
En susning går genom sällskapet, åh nej det här kommer inte att sluta bra.
En annan svara upprört: Men vad säger du?! det finns ju människor som kan måla med med fötterna.
Hon svarar högt: Men han har ju inte fötter.
Jag mår dåligt. Reser mig upp och går.
Adjökens Adjö
Kommentarer
Postat av: Sara
FYFAN MARTINA! du skulle ju inte skriva.
Trackback
