Pappa och jag
Jag brukar komma på att jag är törstig när jag ligger nedbeddad i sängen. Då brukar jag lägga på mig det ynkligaste lilla nödropet jag kan. Mamma brukar svara med att tillgodose mina behov. Pappa och jag har ett helt annat förhållande till varandra än så.
Men igår försökte jag och spelade på mitt sjuk-trumfkort. Jag skriker från mitt rum och han lunkar in, men i samma stund inser jag att det kommer att gå åt pipsvängen så jag brister ut i ett fnitter/ynklighetsskratt. Pappa nappar inte på betet och lämnar mitt rum muttrandes: trodde du att det skulle funka på mig.
En gång trodde jag att skeppet seglat i land, så låg jag där spänt väntande på mitt vatten. Så hade han bara lurats och gått och lagt sig.
min pappa och jag.
Adjökens Adjö
Kommentarer
Trackback
