Starkare än någonsin


I tidernas begynnelse levde de två flickorna olika liv, den Blonda, i sitt gula hus med sina bästa tjejkompisar alldeles intill och med sin storasyster i rummet bredvid. Hon lekte med Fiffi i lekstugan, kollade på alla världens filmer och levde ett liv som alla barn gör. Den Mörka, hon levde sitt liv i ett kedjehus, bland killar och kurragömma. Hon hade sin bror att se upp till och Gnuttan i handen vad som än kom att hända.


I tiderna begynnelse var hatet naturligare för de båda jämlikarna. Den Blonda var stark och självständig, den Mörka var envis och dominant. Hatet växte i takt med barnfötter, längden och personligheter, alltid i samma tempo. De kanske inte visste bättre?



När fem skolår gått var den Blonda och den Mörka inte längre varandras motsatser, som de länge trott. De var varandra, bara i olika kroppar och liv. Den ene var precis som den andre, och tankarnas språk var oftast större än orden räckte till. Oskiljaktiga.



Ett år senare var de 151,5 och äldst på skolan. Men en trygghet skulle bytas ut till en osäkerhet. Skolan de alltid gått på, där deras vänskap fötts och frodats, skulle bytas ut till Högstadiet. Tur att ödet var på deras sida och klassen var F i flickorna kuvert, där de båda namnen stod. Först den Blondas, sen den Mörkas. Cykelstället var platsen de fann modet att möta en ny omvärld, att möta en osäker framtid tillsammans. Mycket hände de tre åren, ny vänner och gamla vänner möttes och blev bästa vänner. Flickorna förändrades, men aldrig utan varandra.


Sen kom den största prövningen, Gymnasiet. De som hade varit så lika var nu inte längre samma tanke och samma vilja. De var en persons egen olikhet. Den Blonda fann sin lycka sin lycka i att sy, och den Mörka i att skriva. Deras tankar delades alltid, även när inte orden räckte till, men inte längre på samma plats.


Det har gått 18 år sedan tidernas begynnelse, 12 år sedan det första mötet och 10 år sedan flickornas vänskapsband knöts. Kanske är detta en ren bagatell i livet utanför den Blondas och den Mörkas?  Men livet utanför har också varit en bagatell för dem.




Jonna och Martina - bästa vänner för livet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0